Leo 5år, spelutvecklare

Aftonbladet har skrivit en artikel “4 år – och datanörd“. På bilden här ovan vår Leo, 5år,  i rollen som spelutvecklare - i full färd med att bygga nya banor till det roliga strategispelet Bloons.

Olle Findahl, forskningsledare på World Internet Institute, konstaterar att internetanvändandet går snabbt ned i åldrarna. Artikeln är lite underligt befriad från värderingar på detta faktum. Inget djuploadande (vi snackar ju Aftonbladet här - inte en forskningsrapport) om effekter, fördelar eller faror, mer än någon förälder som säger att man får vara med mer aktivt när barnet blir äldre. Avsiktligt, eller är artikeln bara en snabbt ihoprafsat klick-genererande skräpartikel? Jag lutar åt det sistnämnda.

Jag tycker att det är bra att tidigt ge en inblick i datorns värld för det är så grundläggande för snart allt vi människor tar oss för. Det finns både fördelar och nackdelar. Allt är farligt. Att gå över en gata är förenat med livsfara och så vidare. Jag tror inte alls på att undanhålla den verklighet som vi lever i för våra barn. Och precis som kanske allt annat, kan även internet vara livsfarligt - använt på fel sätt.

Internet kan också vara ett viktigt instrument, grymt underhållande, och i det närmaste en riktig Kalle Anka-dator som ger svar på nästan allt! Jag tror mest på att vara med på resan och visa vilka faror som finns - och hur man kan undvika dem. Till slut kommer ändå en dag då man inte har lika stor kontroll över vad Leo gör som nu, men fram till den dagen vill jag vara den bästa läraren jag kan och visa båda sidorna och vinna den respekt som krävs för att han ska fortsätta att lyssna på vad vi vill lära honom.

Fördelar  för oss har varit att vi gemensamt kan leta efter saker vi undrar över och prata om det tillsammans. Vi lär oss tillsammans genom bilder på flygplan, zeppelinare, djur, bokstäver, smileys. För att inte snacka om vilka skrattsalvor som rasade när vi en dag var på kontoret med Patrik. Han satt i ett rum en bit bort och vi skickade via ICQ “instruktioner” till honom att högt säga olika ord som vi skickade. Ett incitament för Leo att lära sig läsa (och stava orden, för han vill ju skriva själv!) och vad man kan göra med IM-program.

Leo har också fått en utvecklad relation till en pedagog på vårt dagis - i det att båda gillar att spela Bloons.

Vi har också byggt små bilar i 3D, som vi fått att köra runt. Vi ritar i Photoshop och vi skriver i Open Office. Kul med ljud har vi också haft i olika ljudprogram. Rätt använt kan man alltså använda datorn till att haka på Leos behov att lära sig läsa, skriva, räkna, uttrycka sig i bild osv.  Det är ingen ersättning för mer konkret lek med verkliga saker naturligtvis, men datorn som redskap erbjuder ofta en väldigt kort sträcka från tanke till resultat. Det ena utesluter inte det andra.

Nackdelar kan vara att han ibland kan få utbrott, med en femårings fulla kraft (!), för att vi trots allt begränsar tiden framför datorn. När man är trött själv är det också lätt att sysselsätta honom med något framför datorn, men där är väl inte faran unik. Det gäller ju t ex TV-tittande också (som i mitt tycke är en mer passivt tidsfördriv).

Viktigast av allt - vi finns alltid där för honom. Faktum är att det mesta vill han ändå göra tillsammans med oss. Än så länge.

Liknande inlägg

• March 6, 2008 -- Andra natten på månen
• March 5, 2008 -- Första natten på månen
• February 14, 2008 -- Frukost på sjöelefantens dagis
• July 4, 2009 -- Sommar!
• January 24, 2009 -- Päron?

Tags: 5 år, barn, dagis, datorer, Leo, pedagog, spelutvecklare, uppfostran